Monthly Archives: januari 2011

Kamratstödjare ökar mobbning?

Igår kom Skolverkets rapport från utvärderingen om olika metoder mot mobbning. Åtta program/metoder deltog i utvärderingen tillsammans med elever, personal och andra berörda i 39 olika svenska skolor. Bra att detta gjordes!

Bland annat kritiseras kamratstödjare där rapporten visar att kamratstödjare kan leda till mer mobbning och trakasserier. Att kamratstödjarna får för mycket av de vuxnas anasvar osv. Stackars Friends, vars program utgår mycket från detta. Men det är bra att det finns kritik, Friends tar också till sig kritiken på deras hemsida och menar att barn ska inte vara vuxnas förlängda arm utan ett gott samarbete mellan barn- och vuxenvärlden. Jag tror absolut att det kan funka – om man sköter det på rätt sätt, följer upp och stöttar de kamratstödjare som väljs. De får inte bli offer själva eller lämnade med för stort ansvar.

Synd bara att skolverket inte kan rekommendera nåt program, men samtidigt bra för man måste nog verkligen anpassa till sin egen skola och då kan det vara bra att få stöd från olika håll.

Pedagogiskt material verkade hamna under insatser som inte ger nån effekt alls. Räknas min bok in där? Lite, ja, men rapporten uteslöt inte pedagogiskt material helt utan menade på att det kan fungera vid rätt tillfälle. Jag kommer ändå att satsa på att sprida min bok, för jag tror att boken kan stötta och upplysa många även om den inte ger synliga resultat på en gång.

Läs rapporten på www.skolverket.se

1 kommentar

Filed under Reflektioner & råd, Skolans värld

Tankar om andras ensamhet

10_8.jpgDet slog mig ikväll när jag hade suttit i skolan och jobbat ensam i fem timmar. Jag pratade inte med nån på alla de timmarna, utom ett litet samtal i telefonen. I relation till mitt liv kan en sån liten grej kännas konstig. Just för att jag är så van att prata och då blir fem timmars tystnad en evighet.

Jag brukar tänka på det ibland, vilken lyx det är ändå att jag kan prata så mycket varje dag, med olika människor.

För jag tänker på de människor som går hela dagar och inte vågar eller vill säga mer en ett ord åt gången, eller kanske inget alls i allra värsta fall. Som inte syns, som inte hörs, som faller bort i mängden. Ensamma personer som sällan konverserar längre än i nån minut med folk de nästan känner.

Tänker vi på det när vi ser en tyst person? Tänker vi på att kanske vi kan få den personen att prata?

Tänker vi på att en tyst person kanske går och bär på en massa intressanta egenskaper som vi inte visste om? En knasig, rolig humor eller smarta, kreativa idéer.

Låt de tysta göra sig hörda och sedda! .

 

Bildkälla: http://www.freedigitalphotos.net/images/Africa_g240-Africa_p24910.html

2 kommentarer

Filed under Mobbning (allmänt), Reflektioner & råd

Idag såg jag mobbning

Jag sitter på pendeltåget, på väg till universitetet. Två skolklasser kliver på i Upplands Väsby och sätter sig runtom mig. Barnen är i tio-elvaårsåldern och de pratar högt med varandra.

En kille står bredvid tre personer ur paralellklassen, de sitter ned på sina tre platser. Killen säger knappt nånting utan står där och lyssnar bara. De tre på sätena blir irriterade och säger åt honom att gå och sätta sig med sina klasskamerater istället. Han säger att ”Nä, de vill inte ha med mig att göra”. Han ropar på sina klasskamerater som sitter i samma sätesgrupp som jag.  ”Eller hur, visst vill inte ni ha med mig att göra?” ropar han, men han får inget svar, knappt nån verkar lyssna. Inte ens lärarna som sitter hyffsat nära, hör vad som pågår. De sitter i sin egna lilla värld.

Han verkar vara en kille som söker uppmärksamhet. Han retas lite och lägger sig gärna i det de tre andra barnen pratar om. De tre blir mer och mer irriterade. Börjar kalla honom nörd. Säger att ”Kan inte du hoppa av här istället”. ”Hejdå? Vet du vad det betyder?”. Jag tycker mig ana ledsamhet i hans ansikte. Även om han försöker spela tuff, trots att han är ensam, så ser jag att det här är nåt som pågår ofta och nåt som tär på honom. Det är inte ens på skämtnivå, de menar att han inte är välkommen att stå där. Och han försöker desperat.

En liten tjej på sätena bredvid dem hoppar upp och ställer sig vid de tre. Killen som stått upp, ser det och sätter sig på hennes plats. Tjejen som ställt sig upp, får utan problem tränga sig in och SITTA tillsammans med de tre som tidigare nekat killen.

Jag sitter och kokar. Vet inte vad jag ska ta mig till. Jag ska strax gå av, och har aldrig hamnat i en sådan situation förut. Kan en främling som jag, gå fram till de tre elaka personerna och säga att ”Sådär säger man inte”? Kan jag gå fram till killen och säga nåt? Vad? Vad säger lärarna om jag lägger mig i deras arbete? Vad kan jag säga till lärarna? ”Ni har mobbning bland era barn, och det sker just här. Tänk på det” ? Nej, jag är förvirrad och sitter bara stum. Jag kliver av tåget på samma station som dem, men vågar ändå inte säga nånting.

Hur ska jag göra i såna situationer??

7 kommentarer

Filed under Reflektioner & råd, Upplevelser

Skolans resurser kring mobbning

Efter föreläsningen idag fick jag mig en tankeställare. Vissa skolor har inte ens en kurator. Lärare som jobbar i årskurserna 1-5 kan ofta jobba helt ensamma med sina elever. Hur ska de få tid att prata med de som kanske blir utsatta för mobbning?

Allt ansvar ligger på lärarna, verkar det som. Eftersom det är de som ser vad som händer och som kan ta tag i problemen. Men de får ingen utbildning i hantering av mobbning utan får agera psykologer samtidigt som de ska få ett antal elever att klara skolan. Varför tolereras detta? Kurator borde vara ett krav. Och metorstid även i de yngre åldrarna. Resurser, pengar, scheman, ja allt ska räknas med. Prioritering behövs.

2 kommentarer

Filed under Mobbning (allmänt), Reflektioner & råd, Skolans värld

Elev: "Kändes det inte jobbigt att bli mobbad?"

En fråga med ett ganska självklart svar, men det var en fundering som nog hade blörjat gro i hans huvud. Jag gillade ändå att han frågade det – att han nog kom till insikt om hur jobbigt det nog måste ha varit. Kanske inte nåt han tänkt på förut.

-Jo, visst var det jobbigt, svarade jag. Och han förstod.

Jag höll tre föreläsningar idag för årskurs 5-6 på en skola i Sigtuna. Mycket roligt! Intressanta kommentarer och diskussioner. Det kändes som om de tog mobbning på allvar och tog till sig det jag sa.

Jag hoppas verkligen på att kunna få göra fler sådana föreläsningar.

Lämna en kommentar

Filed under Bokprojektet, Mobbning (allmänt), Reflektioner & råd, Skolans värld, Upplevelser

Filmen

Idag tog jag beslutet om att starta den här bloggen tíll projektet! Jag har alltid fler tankar än de som får plats på bokens hemsida. Börjar med att lägga ut filmen till projektet:

Lämna en kommentar

Filed under Bokprojektet, Information